Annas utbytesår i Australien

Jag har alltid älskat att resa, se nya platser och möta nya människor – men mest av allt har jag alltid tyckt om att testa gränser, mina egna gränser. Att åka bort ett helt år och inte träffa sin familj eller sina vänner är inte lätt, men det kändes som ett bra sätt för mig att växa och lära känna mig själv.

Rotary har för mig alltid varit ett självklart val. Min pappa var på sin tid i USA på utbyte med Rotary, och det var även min faster. Rotary är ett fantastiskt nätverk som finns över hela världen, och det är faktiskt lite som att inneslutas i en internationell familj när man väljer att åka på Rotarys ungdomsutbyte. Som student får man sin värdklubb och sin sponsorklubb, vilka ser till att allt fungerar under året och anordnar träffar med andra utbytesstudenter från hela världen. Istället för bara en värdfamilj har man en hel klubb i ryggen som alla vill visa dig sitt land och sina traditioner.

Under ett år bodde jag i den lilla “byn” Orbost i sydöstra Australien, mitt emellan storstäderna Sydney och Melbourne, ungefär 5–6 timmar åt vardera håll.

Resan dit

När jag skulle åka var jag faktiskt inte särskilt rädd eller nervös. Efter ett jobbigt första år på gymnasiet var det en lättnad att lämna mitt stressiga liv i Sverige för ett nytt liv någon annanstans, där jag kunde börja om och bara vara mig själv. Jag var egentligen bara nervös en enda gång under hela året, och det var när jag efter nästan ett dygn i luften skulle träffa min första värdfamilj på Melbournes flygplats.

Familjerna

Under mitt år i Australien bodde jag i fyra värdfamiljer – fyra väldigt olika familjer. En av dem hade tre barn, ett par bestod av äldre par och den sista var en ensam dam. Att byta familj var en av de bästa sakerna under året. Missförstå mig rätt – jag älskade mina familjer, men scenombytet var bra! Att lära sig och anpassa sig till olika familjers levnadsmönster var nyttigt för en tjej som levt i en och samma familj hela sitt liv. Alla har sina egna rutiner och vanor. Olikheter som inte är stora men som gäller nästan allt man gör. Sedan måste jag säga att alla mina familjer var underbara på sina sätt. De behandlade mig som en i familjen – man var inte en gäst utan en av dem. Jag saknar dem varje dag.

Studierna

Eftersom jag var 17 och skulle fylla 18 under året började jag andra halvan av andra året på high school (Australiens skola följer kalenderåret, jul–jul) och fortsatte efter jul med sista året.

Hemma i Sverige pluggade jag natur-natur och ville därför göra något helt annat under mitt år. Jag valde så många ämnen som möjligt där jag kunde vara kreativ eller komma ut i naturen – Art Appreciation, Studio Arts, Music och Outdoor Education var några av kurserna, perfekta för mig som ville lära känna nya människor och se den världskända australiska vildmarken (vilket jag verkligen fick!). Jag hade min tvärflöjt med mig hemifrån och blev redan första veckan intagen i skolans orkester, som övade två gånger i veckan. En av de roligaste erfarenheterna under hela året – och det var i orkestern jag fann mina närmaste vänner!

Det var en dröm att på morgonen ta på sig sin blårutiga skoluniform och kliva på skolbussen tillsammans med alla andra. Så här två år efteråt längtar jag fortfarande tillbaka.

Minnen

Vilket som var det bästa minnet är en jättesvår fråga! Den gången tre kompisar och jag paddlade runt i en liten kanot i en å med lianer svängande från träden, eller den stora resan runt Australien med alla underbara utbytesstudenter, eller den gången min värdfamilj tog mig med på flygplanstur över Melbourne … Det finns så många fina minnen, så många stunder som jag för alltid kommer att minnas. Jag kan inte säga vad som var bäst – allt tillsammans gjorde mitt år till vad det var: det bästa året i mitt liv.

Att åka med Rotary

Att åka på utbytesår var det bästa beslutet jag tagit. Om man har chansen ska man absolut ta den! Jag har fått vänner för livet, vänner som jag fortfarande ringer flera gånger i veckan. Utbytesstudenterna har gett mig ett nätverk över hela världen, på alla kontinenter, och jag kommer alltid att ha en del av mitt hjärta hos mina familjer i Australien. Året har förändrat mig för alltid – utan Australien hade jag inte varit den person jag är idag.